AVSLUT
Att avsluta något kan ibland vara svårt. Nu är jag på väg att avsluta min tid här på Grönland. Irina är fortfarande kvar här och det har varit härligt att uppleva en del av Grönland tillsammans med henne. Vi har varit på fjällturer och stadsturer, konserter och utställningar. Pratat, skrattat och diskuterat allt mellan himmel och gjord. Det är det vi gör för det mesta och det som förändrar och utvecklar oss båda.
Vistelsen här på Grönland har verkligen varit utvecklande för mig personligen. Den har utökat min förståelse för andra kulturer och människor och den ofta förekommande konflikten när olika kulturer och intressen krockar. Jag har bott tätt inpå människor som jag inte själv valt att vara nära och tvingats anpassa mig och se fördelarna i detta. Jag har arbetat med människor som inte bemött mig särskilt positivt men varit i stort behov av mig som arbetskraft samtidigt som man inte visat större intresse av att ta tillvara på min speciella kunskap. De som arbetar på min avdelning har jag inte uppfattat som särskilt empatiska varken vad det gäller patienter eller vikarierande personal. Undrar om det finns nedärvt i det kulturella mönstret att vara hård är lika med att vara stark. Detta kan man utifrån ett annat perspektiv se som positivt när det gäller patienterna och deras fantastiska förmåga att snabbt rehabilitera sig själva efter en stor operation. Det är inte många patienter som behöver starka opiater och de flesta är uppe ett par timmar efter operationen.
Den första tiden här i Nuuk kände jag det som om jag befann mig i Ingenmansland. Känslan var märklig och förvirrande och jag tappade fotfästet en stund. Jag befinner mig fortfarande i Ingenmansland men fotfästet har jag återfått, det känns faktiskt som om jag står stadigare på mina egna ben än någonsin. Det är bra att tappa fotfästet, det vidgar sensibiliteten och själen så jagkänslan stärks. Jag vill för alltid vara i Ingenmansland. Nationalism är inget för mig. Har däremot inte lust att ställa mig utanför det mänskliga utan vill gärna vara en del av all slags kultur och natur. Livet är kort och otroligt spännande. Att få uppleva det med varje sinne och bevara i sitt minne är väl vad det handlar om för oss alla.
Stillhet och ro är vad jag bär med mig vart jag går i världen givet av dessa tre månader i detta gröna land.
Inlandsisen i Isfjorden 
